Stalldags
Tänk er detta...
Jag har precis hämtat in min älskade häst från hagen.
Han har fått lite morötter i sin krubba och är nöjd och glad.
Efter en stund tar jag ut honom till uppbindningsplatsen.
Jag och mamma borstar honom och pysslar.
Han borde vara i himmelriket? Eller hur?
Jag har kraffsat en fram och bakhov, går över till andra sidan.
Där tar jag upp framhoven.
Vad gör Zorro då?
HAN TRAMPAR NER HOVEN MED FLIT PÅ SIDAN PÅ GUMMISTÖVELN.
Det kanske inte låter som någonting.
Men på sidan av gummistöveln har jag inte stålhätta.
AAAAAAAAJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ.
Fyyy Zorro, fyyyyyyy!
Han fick sig en hård smäll tillbaka.
Och med en bultande fot kraffsade jag klart de andra två hovarna också.
Jag satt och blängde på honom medan mamma fixade klart honom.
Sen muttrade jag "han får INTE de där röda äpplena som jag har tagit med idag!"
Det blev ett härligt märke på foten, men jag klarade den utan några brytna ben i foten.
Detta är en dominant herre kan jag säga.
Han vet precis vad han gör när han stampar mig på foten.
Grrrrrrrrrrrrrrrrr.

Lite vila, sen jäklar...
Jag vilade en stund, sen bestämde jag mig att mitt bustroll skulle få jobba. RIKTIGT HÅRT!
Och som vi flög fram i ridhuset!
Han var helmysig att rida.
Mjuk och fin, härligt tempo.
Efteråt var Zorro sjösvettig (jag med!).
Men det var riktigt skönt.
Sen fick Zorro bli kvar i sin box med lite hö...
OCH...
- Två röda äpplen!
Inte skulle väl jag klara av att sura länge på min älsklingshäst??
Vi får se vad som händer imorgon.
Alltid är det äventyr på gång när det gäller Zorro!


Nu ska jag lördagsmysa med min prins ;)


Hörs imorgon,

emma.