Det snöööööööööööar!
Det var det första jag såg när jag vaknade imorse, snöflingor!
Flingorna bara dansade ner en efter en, såååå vackert...
Jag åkte ut och möttes av min svarta prins som var såå taggad för att få komma ut!
Han var så ivrig så han glömde bort att vi skulle sätta på vintertäcket först innan vi kunde ge oss ut.
Zorro blev glatt överraskad av att se flingorna trilla ner i sin pannlugg och man och fullt med vitt på backen!
Det gick bra trots att jag var lite orolig för att vi skulle missa att gå på någon isfläck när Zorro hade så bråttom.
Jag var så hungrig så jag skippade sysslorna och åkte hem för att ha söndagsmys frukost med min man.
Färska bullar från bageriet är alltid uppskattar när de får följa med hem! :)

Handla, fixa lax, mocka, ta in Zorro
Jag satt och slöade till efter frukosten och kom på att "ooooj, bäst att handla allt inför middagen idag och ikväll".
Så jag slirade iväg med bilen, sååååå halkigt!
Jag insåg direkt att idag gäller det att motorbromsa i god tid och ta det VÄLDIGT lugnt.
Efter att ha handlat och fixat lax och mockat + fixat mat till Zorro så var det dags att ta in min älskling.
Han var min älskling i kanske 1 minut.
Älsklingsdelen tynade bort lite när han började vilt att bita och rycka i grimman när jag kom ut.
Jag tror han försökte säga:
"JAG VILL IN, NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!"
Zorro hatar dåligt väder, speciellt om det blåser... Huuu.
Jag sa till honom att vi kommer ingenstans med dina snöstyltor!
Och skärp dig, sluta bita innan jag blir tokkiiggg!
Det var bara att börja hacka med min hovkrats.
Efter att ha fått upp värmen ordentligt så var all is borta, Zorro var väldigt tacksam...
Sen gick vi in mot stallet, men fick stanna efter 100 meter.
Nya snöstyltor fanns under hovarna.
Det var bara att börja banka och ta bort dem.
Jag var mer än varm vid denna tidpunkt... Jag kokade av värme!
Tur att jag har en ganska snäll häst som orkar stå still, fastän magen kuuurrrrarrrrr.
När vi kom in i stallet så halkade Zorro till med en baksko, så då var det dags att hacka bort is... IGEN.
Jag gillar snö, men inte när hästarna får såna här snöstyltor under hovarna, det är inte roligt :(

Kurr kurr kurr
Min mage kurrade ordentligt när jag började åka hemåt.
100 meter ifrån huset så kör en man rakt ut från en trafikerad korsning utan att se att han hade fri sikt åt alla håll.
Jag kom ifrån huvudleden, han skulle rakt fram och det fanns ingen chans att stanna FASTÄN jag körde sakta.
Det var ishalka och bromsarna tog ingenting.
PANG säger det.
Det kändes som att jag åkte radiobil på Liseberg, men denna gången var det inte kul. Det var på riktigt.
Smällen gjorde att bilen gled vidare i snön, så jag kraschade in i en annan bil också.
Hjälp.
TOTAL chock. Vad gör jag nu tänkte jag?
Vi stod där i säkert 1 timme och fotade och skrev upp händelseförloppet och allt.
Efteråt var jag chockad.
Man blir väldigt snabbt ödmjuk när det gäller fart och man började tänka "om det hade varit 70km/h...."...
Puh.
Inget hände med mig eller de andra, som tur var.
Våra plåtskador kan alltid repareras.
Men det var ingen höjdare på min fina söndag.



Hoppas ni mår bra!
Nu ska jag äta :)

/emma