Träningsdags
Pust, har nyss kommit hem efter ett rejält träningspass...
Det var såååååå roligt idag.
Och så fruktansvärt jobbigt.

Trög start
Starten var trög, det kändes nästan som att jag precis hade börjat på ridskolan.
Okej, inte riktigt. Men nästan.
Början var inte bra idag, mina ben var överallt.
Jag spänner mig, koncentrerar mig inte, gör massa fel.
Stackars Zorro, han försöker bara förstå vad jag vill göra.
Inte så lätt när jag själv knappt vet det...
Vi hade ett rejält travarbete, pust, det var jobbigt.
Både jag och Zorro suckade ikapp.
Vi fick vila lite, sen tränade vi galoppfattningar.
Yyyyyyyyyl vad jobbigt.
Men Zorro blev riktigt taggad och flög fram, härligt med framåtbjudning :)

Det sa klick
Det var riktigt kämpigt mot slutet, jag hörde massa svordomar som flög ur min mun...
Men jag orkade knappt tillslut, inte min älskade häst heller.
Där precis. Då.
DÅ SA DET KLICK.
Zorro travade helt plötsligt fram i en underbar trav.
Mina ben var PERFEKTA.
Jag kunde till och med sitta ner i traven och sitta helt stil, utan studs, bara helt still.
Herregud, vilken känsla.
Tänk om jag kunde rida sådär HELA TIDEN!?!?!
Jag vill rida igen igen igen igen igen!
Undra om det känns lika bra imorgon?
Min duktiga, underbara häst fick ett stort äpple efter passet och en stor hö påse.
Han var nog lika lycklig som jag.....

Konstigt vill-ha-begär
Åh, jag skulle göra vad som helst för att trycka i mig några lussebullar nu.
Jag vet, helt galet.
Men jag riktigt känner för lussebullar och påskmust!
 

Nu ska jag vila!

/emma